Sök:

Sökresultat:

286 Uppsatser om Värmeenergiförluster i flerbostadshus - Sida 1 av 20

BostÀder vid BÀllstaviken : flerbostadshus i kvarteret Masugnen 5

Den östra delen av Ulvsunda IndustriomrÄde kommer framöver att utvecklas frÄn industri- och handelsomrÄde till bostadsomrÄde. Mitt projekt Àr ett förslag till hur industrifastigheten Masugnen 5 kan bebyggas med flerbostadshus och offentliga rum lÀngs med BÀllstaviken..

Energieffektivisering av tre flerbostadshus frÄn 50-talet

Sammanfattning Energieffektivisering av tre flerbostadshus frÄn 50-talet Detta arbete redovisar vilka ÄtgÀrder som Àr lönsamma ur ekonomisk synvinkel och kan leda till minskad energianvÀndning hos flerbostadshusen pÄ Ystadsgatan 12-18 i Helsingborg. Eftersom dessa flerbostadshus Àr uppförda under 1950-talet och kan anses vara typexempel för flerbostadshus byggda under detta decennium kan detta arbete ge inspiration Ät andra bostadsrÀttsföreningar och hyresrÀttsÀgare som ocksÄ funderar pÄ att göra besparingsÄtgÀrder i sina 50-tals hus. Huvudtanken med arbetet har varit att fÄ ner den specifika energianvÀndningen och inte Àndra de boendes beteende vad gÀller individuell hushÄllsel. Att minska den specifika energianvÀndningen innebÀr att ÄtgÀrder mÄste göras inom följande omrÄde: styr och reglerteknik, installationsteknik och byggnadsteknik. VÄra ÄtgÀrdsförslag Àr tillÀggsisolering av vindsbjÀlklaget och vindsvÄningarna, samt installation av ett solvÀrmesystem.

Utformning av ett flerbostadshus enligt detaljplan

Arbetet grundar sig pĂ„ en fastighetsĂ€gares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att detaljplan följs. PĂ„ vĂ€gen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkĂ€nda energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie. Tomten som behandlas Ă€r en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ängelholm. Staden som nĂ€rmar sig femhundra Ă„r bĂ€r pĂ„ en lĂ„ng historia och byggnaderna inom kvarteret Ă€r klassade som vĂ€rdefull bebyggelse eller sĂ€rskilt vĂ€rdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stĂ€mplat hela omrĂ„det som lagskyddade kulturlager vilket krĂ€ver ytterligare försiktighetsĂ„tgĂ€rder.

Simulering av energieffektiviserande ÄtgÀrder i samband med ROT : En studie av flerbostadshus frÄn 50-talet med hjÀlp av IDS simulering

ROT Àr förkortning till ? Reparation, Ombyggnader och Tillbyggnader ? som À avseddför skatteavdrag för vidtagna energibesparande ÄtgÀrder inom byggnadsektorn. Syftetmed det hÀr examensarbetet Àr att undersöka olika slags besparingar med hÀnsyn tilldagens befintliga flerbostadshus omstÀndigheter. Byggnadens energianvÀndning skullegenerellt kunna minskas genom att förbÀttra klimatskal som exempelvisbyggnadstekniska ÄtgÀrder och utnyttja nya installationstekniska ÄtgÀrder bl.a. som FTXventilation system eller vÀrmepumpar.Med hjÀlp av IDA ICE energisimuleringsprogram ska tvÄ flerbostadshusmodeller byggas.Resultatet frÄn energiberÀkningen med IDA ska analyseras och jÀmföras medbostadshusets energistatus idag.

Att medverka till kretslopp: förutsÀttningar för boende i
flerbostadshus att bidra till en hÄllbar avfallshantering

Detta examensarbete handlar om förutsÀttningarna idag för en individ, boende i flerbostadshus, att medverka till att sluta nÀrings- och materialkretslopp genom att kÀllsortera sitt fasta avfall. Examensarbetet bestÄr av tvÄ huvuddelar. Den första delen omfattar en beskrivning över de visioner om kretslopp som myndigheter och politiker gett uttryck för och de förvÀntningar och krav som stÀlls pÄ hushÄllen frÄn andra aktörer som har att genomföra myndigheternas intentioner. Dessutom ingÄr en kartlÀggning över förutsÀttningarna för hushÄllen att uppfylla dessa intentioner. I den andra delen undersöks huruvida de utsorterade Ätervunna fraktionerna kommer att ingÄ som returrÄvara i nyproduktionen, dvs om kretsloppen sluts.

Byggmöjligheter i miljonprogrammets flerbostadshus - exemplet Romalyckan

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att försöka hitta möjligheter till att förbÀttra och förnya specifikt kvarteret Romalyckan pÄ Teleborg i VÀxjö. Vi har tittat pÄ möjligheter för nybyggnation i kvarteret, ombyggnation med syfte att energieffektivisera bostadshusen, ökad trivsel och sÀkerhet runt parkeringsomrÄdet samt pÄbyggnad av en extra vÄning i ett av bostadshusen. Flerbostadshusen pÄ Romalyckan Àr byggda under miljonprogramÄren och dÀrför har vi valt att koncentrera oss pÄ denna typ av flerbostadshus, som Àr byggda med tvÄ till fyra vÄningar och saknar hiss. Vi har skapat en övergripande och generell mall som skall kunna anvÀndas pÄ liknande bostadsomrÄden av fastighetsförvaltare runt om i landet. Mallen ska vara anvÀndbar för att kunna dra rÀtt slutsats angÄende ett hus pÄbyggnadsmöjligheter med en eller flera extra vÄningar.

Etablering och risker i svensk gruvnÀring : En jÀmförelse med byggmarknaden för flerbostadshus

GruvnÀringen Àr en av Sveriges Àldsta industrier. Redan pÄ 1100-talet bröts jÀrnmalm pÄ Utö i Stockholms skÀrgÄrd. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vÀgar och jÀrnvÀgar i landet. Den har ocksÄ haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. DÄ gruvorna ofta lÄg avlÀgset var möjligheten till boende pÄ platsen en förutsÀttning för att kunna locka arbetskraft.Att vÀrdera en gruva Àr en lÄng och besvÀrlig process dÀr mÄnga mÀnniskor inom skilda kompetensomrÄden mÄste vara inblandade.

Radonundersökningar i tvÄ flerbostadshus i Avesta kommun.

SammanfattningRadon i flerbostadshus Àr Àmnet för detta examensarbete. BostadsrÀttsföreningen Tallmon Àger tvÄ flerbostadshus i Skogsbo, Avesta. I dessa tvÄ flerbostadshus har radonmÀtningar gjorts under den senaste mÀtperioden. Dessa mÀtresultat tillsammans med tidigare kÀnda mÀtresultat har sammanstÀllts i en tabell. DÀr gÄr att avlÀsa att i 18 av totalt 26 uppmÀtta lÀgenheter har radonhalten nÄgon gÄng varit över det gÀllande riktvÀrdet för radonhalt i bostÀder.Det har Àven gjorts ett mindre antal kontinuerliga korttidsmÀtningar med hÀnsyn pÄ radon.

Energibesparing i flerbostadshus

This paper is about the extent to which simplified penetration calculations ofsmall-caliber projectiles is a useful tool for assessing the physical protectioncapability. The work should be seen as an attempt to create an accessible tool inthe form of a simplified equation that allows for a better and safer use of thenaval vessels. The tool will also be used at different levels so that decisions andinstructions could be clearer.Performed calculations show a very limited capacity of a ship's basic design interms of physical protection against the use of small-caliber projectiles.How do we know that the calculations correct? By verifying the calculations withpractical shooting tests, a substantial condition to answer the question will becreated. To shoot against a material with two different thicknesses estimated toproduce perforation and non-perforation is a good approximation of the equationusability in the context..

Energieffektivisering av rekordÄrensflerbostadshus

SandviksvÀgen 38 Àr ett av mÄnga flerbostadshus byggt under Ären 1961 ? 1975, de sÄkallade rekordÄrens bostÀder. Byggnaden stÄr inför en omfattande renovering, och dÄ finnsdet samtidigt goda möjligheter att minska byggnadens energiförbrukning. I studien undersöksoch beskrivs ett antal av de ÄtgÀrder som kan genomföras. MÄlet Àr att föreslÄ ÄtgÀrdspaketför att minska byggnadens specifika energiförbrukning med 20 respektive 50 procent jÀmförtmed dagens anvÀndning.

VÀrmeisoleringsberÀkningar av flerbostadshus : byggda 1996-2005

År 1987 trĂ€dde en ny byggnadslag i kraft, Plan- och bygglagen(PBL). I och med den nya lagen minskade kommunens och byggnadsnĂ€mndens kontroll av projekteringshandlingar och besiktningar ute pĂ„ arbetsplatsen. Efter lagĂ€ndringen beror den slutgiltiga kvaliteten pĂ„ en byggnad i större utstrĂ€ckning pĂ„ byggherrens och entreprenörernas egenkontroll. P.g.a. olika intressekonflikter inom kommunen, och att det kan förekomma starka kopplingar mellan byggherre och entreprenör, Ă€r det inte alltid sjĂ€lvklart att kommunens tillsyn vid nybyggnation gĂ€llande till exempel egenskapskrav pĂ„ energihushĂ„llning och vĂ€rmeisolering utförs tillfredsstĂ€llande.Med ovanstĂ„ende i Ă„tanke undersökte vi fyra flerbostadshus, tvĂ„ i VĂ€rnamo kommun samt tvĂ„ i Kristianstad.

Teknik och arkitektur

Projektet redovisar genomförda och av examinanden ritade byggnadsprojekt under 19 Är (1994-2012), i huvudsak flerbostadshus i Stockholmstrakten. Genom att sammanstÀlla dessa med en text om teknik och arkitektur, vars huvuddrag tillkom i början av perioden, ges en inblick i kopplingen, eller kanske snarare bristen pÄ densamma, mellan teori och praktik för en vanlig husarkitekt idag. De i textdelen skisserade stÀllningstagandena försvinner djupt ner bland lagren av tillfÀlligheter och sociala och ekonomiska makthierarkier i ett vanligt byggprojekt idag. Trots detta kan man genom att ha studerat till exempel hightech-arkitekturens bakgrund och historia ha tillskansat sig en beredskap och förstÄelse för hur varierad husbyggnadsprocessen kan vara, och som Àr anvÀndbar i praktiken om man vill utveckla sig som arkitekt. .

Energimodellering av ett flerbostadshus  - en parameterstudie : Granskning av energianvÀndning och termisk komfort

Idag stÄr bostads- och servicesektorn för nÀrmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvÀndning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvÀndningen. DÀrför Àr det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvÀndningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvÀndning och inomhusklimat analyseras, sÄ att inte förÀndringar i energin medför till försÀmringar för inomhusklimatet. Baserat pÄ identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkÀnslighet för energianvÀndning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus.

BerÀkning av vÀrmeenergiförluster i flerbostadshus genom analys av den totala fjÀrrvÀrmeenergianvÀndningen :

This thesis has been carried out on behalf of IV Produkt AB and intends to set an average ratio of thermal energy losses in apartment buildings that were built during the 1960-1990. This shall be derived by analyzing the total district energy consumption that has been divided into three parts: heat energy losses (the actual heating requirements), the heating of domestic hot water and heating energy consumption for the controlled ventilation.Three different residential areas that were built during the years 1962-1966 and one that was built in 1993 has been analyzed. All residential areas are located in VÀxjö urban and contains between four and six apartment buildings.The analyzed objects have a mechanical exhaust ventilation systems and district heating as the heating method. No own laboratory work or experiments have been done in this thesis, the calculations have been done on the basis of parameters from VEAB, interviews with property managers, and literature studies. By calculations, we have got a result that is reported in Chapter 6.

Specifik vÀrmeanvÀndning : Metod för framtagning av den specifika vÀrmeanvÀndningen för fjÀrrvÀrmeanslutna flerbostadshus via Metrias fastighetsregister

FjĂ€rrvĂ€rme Ă€r idag den vanligaste uppvĂ€rmningsformen för flerbostadshus i Sverige, med en tĂ€ckningsgrad uppemot 90 %. LĂ€nge har fjĂ€rrvĂ€rme varit det billigaste uppvĂ€rmningsalternativet för fastigheter i tĂ€torter, men har pĂ„ senare tid fĂ„tt konkurrens av bland annat billiga och effektiva vĂ€rmepumpar. För att behĂ„lla sina fjĂ€rrvĂ€rmekunder stĂ€lls det krav pĂ„ leverantören att jobba mer kundorienterat genom att bland annat analysera kunders vĂ€rmeanvĂ€ndning samt vĂ€rmebehov. Ett sĂ€tt att göra detta Ă€r att fĂ„ fram kundens specifika vĂ€rmeanvĂ€ndning uttryck i kWh/m2.Rapporten presenterar en metod för att fĂ„ fram den specifika vĂ€rmeanvĂ€ndningen för flerbostadshus bland Öresundskrafts fjĂ€rrvĂ€rmekunder i Helsingborg och Ängelholm. Metoden utgĂ„r ifrĂ„n Metrias fastighetsregister för sammanstĂ€llning av ytorna för Öresundskrafts fjĂ€rrvĂ€rmekunder.

1 NĂ€sta sida ->